Denna dag har vart tuffare än väntat, framför allt för att natten var jobbig pga alla smärtor som jag just nu plågas med dessutom mår jag illa konstant. Vilket ställer till det rejält. men jag kämpar iallafall på och även om allt känns hopplöst nu så kommer det att vända någon dag, frågan är bara när?!

Jag vet ännu inte hur helgen blir men jag hoppas det löser sig. Jag saknar barnen otroligt mycket. Jag står inte ut att vara själv hela dagarna. Vill ha någon att pyssla om och ha roligt med. Håller tummarna för att jag kan få hit Trixiebelle på något sätt. kramiz<3