Första natten här ute på ön var riktigt tuff för lilla mig. Smärtorna i kroppen öka för varje timme som jag låg kvar i sängen. Dessutom har jag fått en dubbelvagel på högeröga, vilket även förklarar varför jag ser suddigt och känner att det "svider" varje gång jag blinkar. Jag hoppas dock ögonsalva och Tramadol ska fungera den kommande natten. Sömn är ju faktiskt nykeln för att jag ska klara av hemresan imorgon eftermiddag.

 

Men trots kroppens strejkande i natt har jag ändå orkat gå en sväng ute i det vackra vädret tillsammans med pappa. Naturligtvis bara en kort runda, då jag vet att kroppen blir sämre av en längre promenad. Så det gäller verkligen att stoppa i tid. Vilket inte är så lätt alla gånger. Speciellt när man har roligt eller njuter till max som vid promenaden idag. Nu blir det pyssel framför konståkningen. kramiz<3