Imorse var jag iväg på veckans behandling och som vanligt när jag har den manliga sköterskan gick det kanon. Det sved lite när nålen stacks in men efteråt kunde jag gå utan smärtor. Jag mår för övrigt precis som i helgen, väldigt matt i kroppen av alla skakningar och smärtor som gör livet outhärligt vissa stundet. Jag är en fighter och då kan man inte bara ge upp allt.

 

Igår kom lilla Pocahontaz-Melody hit för första gången och jag fick hålla om henne lite innan någon var där och snodde henne från mig. Men hon var hur liten och go som helst. Trots att hon hoppa mellan famn så hördes inte ett ljud från henne utan hon sov sött i alla famnar hon fick chansen att vara i. Mysiga lilla vindflicka<3 Kramiz<3