R.I.P kära extra farfar<3

Det får bara inte vara sant!
 
Min farfar gick bort när jag var knappt ett år. Igår kväll gick min enda bit som fanns kvar av honom bort. Nämligen hans underbara bror som var lik min farfar både i uteende och rösten.
 
Jag är en sån peron som kan känna på mig när nått är fel eller på gång och igår var en sådan dag som kändes märklig. Jag hoppas varende gång att det inte ska vara nått utan bara ett falsk larm. Men min magkänsla har hitils aldrig haft fel när det kommer till släktingar.
 
Jag önska jag slapp ha denna "egenskap" eller vad man nu ska kalla det. För många gånger tar jag på mig skulden för att jag inte hann "varna". Vilket gör sorgen ännu värre. Allt detta låter nog galet för er, men denna egenskap är något både min mamma och syster har. Så om jag vore korkad så är jag iallafall inte ensam om att vara det! kramiz<3
 
Vila I Frid Göte<3
 
 
 
 

 
 
 
 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0