Jag mår forfarande inte riktigt okej i kroppen och ser ingen förbättring i sikte alls än så länge. Senaste dygnen har även rösten tagits ifrån mig nästan helt vilket sker extremt sällan för mig. Men det underlättar ju att jag bor själv nu så jag kan ha röstvila även om det är svårt att låta bli att försöka sjunga när jag börjar känna att tårarna vill komma ut. Sång är mitt sätt att få ut känslorna, istället får jag gör mitt bästa för att tänka på låttexterna tills jag återfår min röst. Jag saknar allt en famn att få gråta ut i när allt känns tungt som de senaste dagarna.

 

Denna helg hade jag egentligen planer på att komma iväg till apoteket och fixa en hel del annat inför sommaren. Men då kroppen inte är i skick för det får jag helt enkelt vänta med det ett tag och om pappa har möjlighet nästa vecka kanske han kan hälpa mig med ärendet till apoteket i alla fall. Denna helg må kanske inte bli som jag hade hoppats, det ska dock inte få stoppa mig från att hänga på balkong på kvällarna en stund för att få känna den svala luften som kommer så fort man öppnar fönsterrutorna när solen börjat gå ner. kramiz<3