Ny vecka och denna veckan har jag lite möten att ta mig an. Jag är ganska nervös speciellt inför mötet imorgon. Men det kommer nog gå bra tillslut och jag kommer även ha med pappa som stöd då han ändå har ledig vecka. Efter mötet imorgon kan vi bara hålla tummarna att ansökan går igenom så jag kan få rätt stöd inom närmsta tiden. Då det hade varit till stor hjälp och särskilt nu när jag ska gå igenom bearbetning av traumat.

 

Igår påbörja jag min behandling/resa för att ta tillbaka tryggheten. Första kapitlet var mest introduktion, men det kändes ändå bra att vara igång nu även om jag vet att jag snart kommer närma mig det tuffa kapitlen där det är dags att öppna upp och där det även kommer bli mycket tårar. Enormt tacksam att jag är omringad av nära och kära som kommer ta emot mig när jag faller i tårar och finnas där hela vägen i mål även med detta. kramiz<3