Heej alla läsare!!<3<3

Inatt kändes det värre i både kropp och själ. Jag la mest och tänk på mina mål med livet och vad som är värt att kämpa för och vilka jag bör lägga på is ett tag. Tillslut brast jag ut i gråt, men det kändes bara skönt, visst jag behövde kanske inte blivit så arg men vad ska jag vara. Jag har inte valt själv att få en kronisk sjukdom att kämpa mot. Att ständig leva med val, smärta och trötthet. Jag har också rätt att vara arg precis som alla andra! Må nu denna dag sluta bra iallfall trots morgonens lilla händelse. KRAMIZ<3<3

Tårar ska ut!