Tagen efter allt, men vid liv

Hej!
 
Sorry att jag inte bloggat sen Operationsdagen, men mått väldigt dåligt både fysiskt och psykiskt då allt kom så plötsligt. Vilket gjort att alla tankar, rädslor och sånt kommer nu, Känslostormar rätt som det är helt enkelt. För övrigt mår jag bättre i kroppen bort sätt från att jag fortfarande inte fått tillbaka min röst sen jag var nersövd och visst gör snitten lite ont men det blir bättre för var dag som går.
 
Stort tack till mina underbara föräldrar som ställt upp fullt ut dessa dagar.
Pappa som var med mig under hela Operations dagen och mamma som pysslat om en dygnet runt, till och med sovit intill en för att finnas till när jag vaknar av smärta. Även stort tack till min älskade lillebror som sov hemma en natt när pappa jobba. Älskar er! kramiz<3
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0