Hur är dina vänner?

Tjo Tjo där ute!
 
Idag händer det grejer! Jag ska nämligen träffa min bästis Ellen som jag inte sett på flera veckor nu. Då hon haft fullt upp med skolan och jag med behandlingar. Idag blir det en tripp på en av stadens köpcenter för lite shopping, då mitt husapotek börjar ta slut. Dessutom behövs lite myskläder nu när vädret är så trist och kallt. Känner mig väldigt spänd och samtidigt glad att jag äntligen har ork över till en kompisträff, även om det bara brukar bli några få timmar innan jag måste vila igen. kramiz<3
 
Ni med kroniska sjukdomar hur är era kompisar mot er?
(mejla eller kommentera gärna.)
 
  • Respekterar dem att du behöver vila/pausa?
  • Är dem såna som ser på dig när du börjar bli sämre?
  • Ungefär hur många min/timmar klarar du umgås med vännen/vänner?
Taggad inför kompisträff!:
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 


Kommentarer
Marie

Hej!
Skönt att se att du är något piggare, det är det lilla som gör det! Hoppas du har en mysig dag.

När det gäller mina vänner är de fantastiskt förstående och påminner mig ofta om vila och pauser. De närmsta ser direkt när jag mår sämre, guld värt! Hur länge jag orkar umgås beror sig helt på min dagsform, hur många jag träffar samtidigt, ibland vem jag träffar och i vilket sammanhang. Är det en lugn hemmafika brukar jag hålla mig någerlunda närvarande ett par tre timmar.

Önskar dig en fortsatt fin dag Kram
Marie

Svar: hej! Jag kämpar på och mår rätt okej, men har inte mkt ork över. Men varje kompisträff är guld värt.
Bra att dem är förståeliga och påminner dig om att ta pauser. Det är bra att ha såna fina vänner/närmaste som både förståeliga och kan hjälpa en då å då. Ja, självklart styrs man mkt av dagsformen. Jag är inne i ett skov och klarar bara en kompisträff med en i ca 2 timmar sen är jag helt slut och måste sova. ha en fortsatt super fin helg, kramiz<3
♥JèÑnIèY♥

2014-10-25 @ 17:02:53
URL: http://fibromajsan.blogspot.com
Hedwig

Jag har "turen" att min närmaste vän också har en kronisk sjukdom (me faktiskt). Vi har en speciell förståelse för varandra, trots att vi inte har samma sjukdom. Vi träffas alltid utifrån våra förutsättningar och kan läsa av var gränserna går.
Mina andra vänner brukar förstå att gränsen är nådd när jag slutar prata och inte är "delaktig" längre. Det brukar dke efter ca 2-3 timmar beroende på sällskap. Är det mycket folk, sent på kvällen blir tiden kortare.
Kram
/Hedwig

2014-10-27 @ 21:45:49
URL: http://efterendometrios.blogspot.com


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0