Dagen efter en fartfylld helg känns alltid tung och svår. Dels pga all värk som ökar, men även ME-kraschen som blir av allt ljud och ljus jag utsätts för. Jag har ju blivit allt sämre i mina sjukdomar och det gör att jag har inte mkt energi innan kroppen tar stryk. Det tar dessutom otroligt hårt på psyket att drabbas av försämring, man vill ju inget annat än att få bli frisk igen.

 

Jag har som tur en telefontid med läkaren på Onsdag och förhoppningsvis kan hon skriva ut recept på de mediciner som börjar ta slut för mig. I övrigt kommer den kommande veckan bli en utmaning för kroppen nu när jag har 2 barn hos mig samtidigt som det står behandling och rehab på schemat. kramiz<3