Idag är lilla jag uppe väldigt tidigt jämför med vad jag brukar. Mitt illamående är extremt och värken sprider sig runt samtidigt som jag är nervös inför resan och begravningen. Sen min morfar gick bort 2009 har jag nämligen tyckt det vart riktigt jobbigt att gå på begravningar, men de senaste 2 åren har jag förlorat så många i mitt liv att det börjar bli en mer en rutin att åka på såda tuffa saker. 

 

Nu ska vi bege oss till bilen för att sedan plocka upp farmor innan vi reser uppåt mot landet. Det blir 3-4 stopp på vägen upp för toalettbesök och mat. Jag måste äta för annarts vill nog ingen sitta i samma bil som mig det kan jag lova. Riktigt förbannad och ledsen blir jag utan mat i magen. kramiz<3