Igår kväll kom beskedet att den försvunna mannen hittats vid liv inte långt här ifrån. Han mådde relativt bra förutom att han var något nerkyld efter att varit ute i ca 36 timmar. När beskedet kom blev jag otroligt lättad för jag kände mig nere igår pga oron kring försvinnandet och det visa sig tydligen att min familj kände honom. Vilket förklarar min oro och konstiga känsla!

 

Idag tar vi nya tag och på schemat står det Vinterkalas här i området. Det ska bli så mysigt och vem vet man kanske stötter på lite folk man inte träffat på några år. Jag kommer gå med lill pojken Ezaiaz som är hos mig nu och sen får vi la se vilka mer som hakar. kramiz<3