Igår passa jag och mamma på att ta oss ut en stund för jag har faktisk inte vart ute sen i Söndags. Så det kändes otroligt skönt att få komma ut i friska luften och framför allt få se hur mycket naturen har hunnit förändras under dessa få dagar. Nu skiftar inte bara löven färg utan dem börjar även trilla av från grenarna. Sorgligt men ändå så vackert på nått sätt.

 

Min kropp mår visserligen inte alls så bra som jag hade hoppats på. Men trots all tröttheten och de svåra smärtor är jag väldigt glad och så länge humöret är på topp känner jag mig faktiskt oslagbar! kramiz<3