Vill inte, men måste...

Hej!
 
Jag känner mig helt slut innan jag ens försökt ta mig upp ur sängen. Mjölksyran kommer av minsta lilla, vilket gör att vardagen blir en enorm utmaning att försöka ta sig igenom. Jag vill bara att det ska vända nu! Sen har det hänt saker som lämnat mycket sorg efter sig. Men det lär jag inte nämna för än jag känner mig redo. Behöver tid att smälta allt och få gråta ut.
 
Trots att kroppen krånglar och att sorgen gör ont inombords så behöver jag på något sätt ta mig iväg till sjukgymnasten då jag redan fått boka om den tiden flera gånger nu. Det är bara att göra sig redo för att åka och hoppas på att inte krascha allt för mycket efteråt även om besöken oftast bara är 15 min ungefär. kramiz<3
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0