I morse vakna jag upp stel och smått ledsen över tanken på att åka hem till stan igen. Men vet ni vad pappa var precis inne hos mig och fråga om jag ville stanna tills imorgon. Ni kan ju tänka er vad jag svara "såklart jag vill" jag skulle kunna stanna här för evigt. Det blir ännu ett dygn här ute.

 

Nu får jag ytterligare en dag här ute att återhämta mig och njuta av vårkänslorna. Solens härliga strålar och värme. Så tacksam att jag har denna plats att fly till emellanåt. Oavsett vad jag gått igenom här i livet så har denna plats alltid vart min fristad där jag kan andas ut. Kramiz❤

 

extra varmt om hjärtat?