Det har nu gått 12 långa år sen du flög till himlen morfar. Du sa till mig "var inte rädd", men det är nog lite det jag är i detta nu. Det är så mycket som pågår både runt mig och inom mig, men jag lovar att fortsätta kämpa så gott det går precis som du lärt mig att göra. Så länge du är vid in sida klarar jag allt eller hur?!  Jag är aldrig ensam, jag har alltid dig nära.

 

Saknar dig nått enormt min älskade Gud och önska inget annat än att få tillbaka dig Morfar. Men när tiden är inne vet jag att du tar emot mig med öppna armar där uppe i evighetens land där vi ska sjunga och dansa tillsammans om och om igen. Jag älskar dig Morfar! Världens bästa vägvisare och förebild. kramiz<3