Onsdag är här och det har varit en av mina favorit dagar senaste tiden. Det är nämligen då jag är iväg en stund på eftermiddag och det har verkligen varit min räddning nu när jag haft det tufft psykiskt med allt krig med vården. Vissa veckor har den har lilla stunden varit den enda stunden jag inte grubblat eller gråtit av frustration utan fått skratta istället.

 

Idag är dock sista gången innan det blir ett par veckors uppehåll nu i sommar, vilket såklart känns lite ledsamt. Men antar det är ett tecken på att man trivs väldigt, väldigt bra. Det är så fint att en sådan liten sak kan göra så stor skillnad på ens mentala hälsa. Kramiz❤