Dagarna har verkligen gått långsamt den senaste veckan på gott och ont må jag säga. Idag bär det i alla fall av till ön för ett par välbehövliga dygn på ön tillsammans med mina föräldrar. Känns som jag behöver dem extremt mycket nu för att få ut allt jag grubblar på och ha en famn att gråta i. Jag hoppas dock vädret blir något mer stabilt än det varit den senaste dagarna. Men på ön brukar vädret oftast vara betydligt bättre än här i stan som tur är.

 

Jag mår som sagt fortfarande inget vidare i kroppen som strejkar något enormt just nu och inte blir det bättre av att mitt blodtryck varit lågt så känt mig konstant svimfärdig vid minsta rörelse. Även mitt inre är ett kaos efter de tunga beskeden från sjukgymnasten som jag någonstans borde varit beredd på men ändå togs det så hårt att få det svart på vitt igen hur illa det är. Nu blir det en lång helg på ön för att bearbeta allt och vila massor. kramiz<3