Jag har ingen som helst kroppskontroll just nu ändå försöker jag sitta upp en stund för att få i mig näring utan att få allt över mig som igår kväll. Skakningarna i kroppen är värre och smärtorna har ökat så det lär nog sluta med morfinlikande i eftermiddag. Jag kommer få lägga all min tid på att återhämta mig och vila så mycket som det bara går de närmsta dagarna. Men att försöka undvika ansträngning är ju inte så lätt. Varje toabesök eller måltid är som ett maraton när kroppen är i sådant här dåligt skick. Jag får liksom skippa efter luft samtidigt som hjärtat går på högvarv.

 

Nu håller jag och min familj tummarna att denna ME-krasch inte håller i sig allt för länge bara. För det tar så på mig att inte orka hålla mig uppe eller göra saker som verkligen betyder mycket för mig. Nu blir det en dag i taget tills kroppen mår bättre igen. kramiz<3