Jag kom precis hem från sjukhuset och mitt humör gick från glad till förbannad för tydligen skulle jag vara fastande för ett av blodproverna och tror ni min läkare informerat mig om detta. Nej! Så imorgon måste jag dit igen och min stackars pappa till chaufför får kliva upp tidigt ännu en gång efter ha jobbat sen kväll dagen innan.

 

Idag har jag även gått på behandlingen i 7 hela veckor och jag känner mig fortfarande förvånad över hur bra det tycks gå. Jag var ju enormt rädd innan men nu känns det bara som en del i vardagen att smörja in sig 4-5 gånger med olja och att droppa ögonen regelbundet för att återfukta nu när medicinen torkar ut allt! Dem små utslagen har försvunnit nästan helt medans de stora fortfarande dyker upp. kramiz<3