Imorse hade jag mitt sista digitala möte med Mindler och vilken resa dessa 11 månader av möten har varit. Jag vända mig dit som en trasig och vilsen tjej som knappt visste botten till alla tårar och mardrömmar. Till att få svar på att jag lider av PTSD efter allt jag fick utstå i högstadiet med kränkingar, hot och attackarna mot mig och mitt hem. Påbörjade därefter bearbetningen av alla minnen och rädslor som traumat skapat genom de 14 åren som hann passera innan jag blev erbjuden hjälp. Men trots bakslag av mardrömmar och panikångestattacker i jobbiga situationer lyckades jag ta mig i mål i början av detta år. Jag har hittat tillbaka till mig själv och framförallt släppt taget om allt grubblande kring händelserna. Jag känner mig så mycket lättare efter fått ta tillbaka allt traumat stal från mig främst min trygghet.

 

Men även om traumat bearbetades av ganska fort tack vare min starka vilja till att släppa taget om det, dök andra hinder upp istället och detta gjorde att min fantastiska psykolog vägrade släppa mig förrän h*n visste jag hade bra support om mig. Det är där jag är idag, jag har support av nära och kära som jag äntligen vågat öppna upp mig inför samt en underbar diakon att prata av mig hos. Jag har min stora armé som jag vet kommer stötta mig vart än vägen bär här näst. Mitt mod gav mig styrka! kramiz<3